Många namnförslag till Delsjöns terräng

Nu finns det många förslag på stigar och vägar i Delsjöns terräng, dock saknas det fortfarande sex namnförslag till gångstråk (visas som gröna linjer med röd siffra 1-6 på kartan ovan). Dessa platser ska få ortnamn som registreras på Lantmäteriets kartor.

-Ortnamn är en förutsättning för att blåljusmyndigheterna med flera ska kunna hitta rätt. Vi vill ha hjälp i arbetet med att finna lämpliga namn, gärna med historisk eller annan anknytning till platsen, säger Mats Sjölin, etnolog och med uppgift att ta fram ortnamn för Namnberedningen i Göteborg.

Det är Trafikkontoret tillsammans med Park och Natur förvaltningen som stegvis behöver namn.

Medlemmar som är intresserade att delta med information eller på annat sätt vara ”stigfinnare” kan anmäla sitt intresse till Örgryteföreningen info@orgryteforeningen.se . Vi skapar en liten ”arbetsgrupp” som kommer ha kontakt med Mats Sjölin

Sedan Örgryteföreningen och Mats Sjölin gått ut med efterlysningen att få hjälp med namn har Namnberedningen fått kontakt med Per Hallén, vid institutionen för Ekonomisk Historia på Göteborgs Universitet. Han har skrivit boken ”Storstadens utmark, Delsjöområdets historia under 10 000 år” som gavs ut 2007. Per Hallén har förslag på följande namn som han också beskriver och motiverar:

SKOGSHAGEN: Namnet Skogshagen finns med på kartan över Stora Torp från 1815:Lantmäteristyrelsens arkiv: Örgryte socken Torp nr 1-2, avmätning år 1815 (under a). Namnet minner om den första ”trädskolan” på Stora Torp. Dess äldsta del låg i skogen invid dagens ”Örgryte Torp”. Där odlades träd för både trädgården och för plantering på de trädlösa markerna närmast gården (annons i Götheborgs Allehanda 1783-01-10).

HÄSTHAGEN: Namnet Hästhagen finns med i husförhörslängderna över Örgryte socken under 1840-talet, som namn på ett torp, och återkommer sedan på skifteskartan:Lantmäterimyndighetens arkiv: 14-ÖRG-85, Laga skifte år 1854 (nr 562-575b). Efter skiftet flyttades torpet till en plats nära det 9:e hålet på dagens golfbana. Torpet fanns kvar till 1940-talet. (artikel i GHT av Nils Boström, 24 april 1961)

LILLA TORPS HAGE: Namnet finns beskrivet i Stenströms bok ”Örgryte genom tiderna” del II s. 30. Förklaringen är enkel, det var en del av Lilla Torps utmarker och där fanns en beteshage, samt en torvmosse.

Bilden på Johan Pistol är hämtad ur Mannström, Oscar, Oscar Ekman 1812-1907: en minnesbok på grundvalen av brev, dagböcker och andra dokument, Norstedt, Stockholm, 1922.

JOHAN (JOHANNES) PISTOL: Nära gränsen mot Skårs gård byggdes under slutet av år 1861 en stuga som fick namnet Nybygget. Stugan byggdes invid sanka och steniga marker som krävde omfattande arbete att göra odlingsbara. Den stenröjda ytan med sitt odlingsröse är ännu synlig strax söder om resterna av stugan. Invid berget strax nedanför resterna av bostaden kan man se en avlång fördjupning i marken. Troligen var det förråd och kanske ladugård. Det var två arbetare från torpet Näset, Ekman och Pistol, som uppföra stugan och som blev de första torpare som flyttade in år 1862. Nybygget kallades ibland för ”gubben Pistols hus”, orsaken till detta var givetvis att Pistol var en av de första som bosatte sig i stugan. Johan (Johannes) Pistol avled 1880.

KORPBERGSSTIGEN: Stigen går vid foten av Korpberget (efter fågeln). Det finns berättelser om hur Conrad Ekman klättrade efter ägg och föll illa och skadade sig (Stenström del II s. 28). Stigen går även igenom den stora Skogshagen. Korp häckade på berget senast sommaren 2017.

FÄRGEÅSSTIGEN: Färgeåsberget omnämns i domboken för Sävedals härad 1780 (bl 140 i samband med en intaga på utmarken). På kartan (Lantmäterimyndigheternas arkiv 14-ÖRG-60, Rågångsåtgärd år 1828). Namnet betyder ”rygg”, enligt Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II, tredje häftet.

KOLMADSSTIGEN: Kolmaden var den första stora intagan (uppodlingen) som Stora Torps ägare lät utföra på utmarkerna 1775 (på Kuhlemaden). I Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län II, andra häftet, s. 87 hävdas att namnet kommer av kolbränning. Vid Kolmaden fanns ett torp redan 1768, kallat Margretetorp på kartan från år 1814.

BENGTSTORPSSTIGEN: Bengtstorpet byggdes 1813 och det var torpare Bengt Larsson som var dess första invånare, det är högst sannolikt att det var han som gav namnet åt torpet. Dagens Bengtstorp är uppfört under sent 1800-tal. Det hus Bengt bodde i låg på andra sidan stigen, boningshus och ekonomibyggnader var då sammanbyggda i en länga.

De gröna linjerna på kartan ovan med röda siffran 1-6 saknar namn.

Här visas kartor över olika delar av Delsjöns terräng med markering på platser som behöver namnges.

Ladda upp och skriv ut.

	01a - Från Delsjövägen - Kolmaden-Ortofoto
	01b - Från Delsjövägen - Kolmaden
	02a - Från-Liedbergsgatan-mot-nord-öst-Ortofoto
	02b - Från-Liedbergsgatan-mot-nord-öst
	03 - Från Storatorpsvägen mot väst
	04 - Kamratgårdsvägen - Storatorpsvägen
	05 - Vid Bengtstorpet
	06 - Vid Svarttjärn
	07 - Väst för Sjölyckan

Många namnförslag till Delsjöns terräng

Nu finns det många förslag på stigar och vägar i Delsjöns terräng, dock saknas det fortfarande sex namnförslag till gångstråk (visas som gröna linjer med röd siffra 1-6 på kartan ovan). Dessa platser ska få ortnamn som registreras på Lantmäteriets kartor.

Kulturpromenader

Styrelsen

Kontakt

Sök i arkivet

Nu finns det många förslag på stigar och vägar i Delsjöns terräng, dock saknas det fortfarande sex namnförslag till gångstråk (visas som gröna linjer med röd siffra 1-6 på kartan ovan). Dessa platser ska få ortnamn som registreras på Lantmäteriets kartor.

Kulturpromenader

Följ oss på Facebook

Kontakt

Sök i arkivet